Aspergers syndrom test

Att fastställa diagnosen ”Aspegers syndrom” kräver en lång och omfattande utredning. För den som misstänker sig ha diagnosen eller tror att en anhörig kan ha det finns det enklare test att tillgå. Kvalitén på dessa test kan diskuteras och det finns fallgropar.

Det finns gott om olika tester att genomföra på nätet. Dessa test kan endast ge vägledning gällande en eventuell Asperger diagnos. En fullständig diagnos förutsätter utredning bestående av exempelvis intervjuer, observationer och kartläggning av beteenden. En utredning av Aspergers syndrom är baserad på de diagnoskriterier som ställs upp enligt den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV-TR och Världshälsoorganisationens (WHO) manual ICD-10.

De test som finns att tillgå på internet använde sig av samma kriterier men de är ompaketerade i annan form. De är utformade som ett statistiskt frågeformulär och inte som en heltäckande undersökning. Genom att besvara ett stort antal frågor angående beteenden och andra symtom förknippade med Aspergers syndrom får man fram ett mätbart resultat som rangordnas på en skala. Det mätbara test resultatet poängssätts i en skala där den testade placeras in. Frågorna delas ofta in i olika grupper men de blandas så att det inte ska märkas. Inte helt sällan ställs samma fråga om, fast i annan formulering, av samma skäl. Ju bättre frågorna är sammansatta och ju bättre de kompletterar varan desto bättre validitet får testet.

Exempel på frågor i ett test kan vara ”Känner du dig utanför i sociala situationer?”, ”Har du lätt för att bli uppslukad i olika specialintressen” eller ”Har du svårt att sätta dig in i andra människors känsloliv?”. Frågor gällande en persons sjukdomshistoria eller släktens sjukdomshistoria är inte ovanliga. Ärftlighet är en viktig faktor gällande diagnostisering av Aspergers syndrom vilket gör det relevant. Inte sällan kan det finnas andra i familjen som uppvisar liknande symtom även om de inte blivit diagnostiserade.

En svårighet med enkla test är att Aspergers syndrom, inte sällan, samexisterar med andra sjukdomar. Exempelvis ADHD, Damp eller Tourettes syndrom kan vara exempel på samexisterande diagnoser. Det faktum att flera av dessa diagnoser lätt kan förväxlas med en del av de symtom förknippade med Aspergers syndrom gör saken än värre. Framförallt gäller detta unga personer och barn. I unga år kan många av symtomen som diagnostiseras under rubriken ”Aspergers syndrom” lika väl tyda på ADHD.

De test som finns på nätet är utformade på flera olika sätt. Ofta är de rätt enkla och frågorna som ställs är av ja och nej-karaktär. Nedan följer en lista över några av de frågor som brukar användas i snabbtesten:

• Hade du en annorlunda gångstil som barn?
• Känner du dig ofta utanför i sociala situationer?
• Finns det någon i din familj som har aspergers syndrom?
• Tycker du om att göra samma sak om och om igen?
• Har du intressen som andra upplever udda?
• Är du intresserad av språk och grammatik?
• Har du svårt att glädjas tillsammans med andra?

Ett av dessa snabbtest måste tas lite för vad de är. De kan ge snabb information och kanske t.o.m. motivera en person att söka hjälp med en fullskallig utredning. Det är dock viktigt och minnas att tillförlitligheten kan ifrågasättas. Att ställa en diagnos är en lång och synnerligen komplicerad process som inte lätt låter sig sammanfattas med några frågor. Vidare finns det andra faktorer t.ex. humör eller dagsform som kan påverka resultatet och därmed också tillförlitligheten. Innan du bestämmer dig för att göra ett test rekommenderas att du tittar lite på vilka test som finns att tillgå. Jämför gärna olika test och titta på hur testet har blivit designat och av vem.