Aspergers syndrom

Aspergers syndrom har fått sitt namn efter den österrikiska barnpsykiatern Hans Asperger (1906-80). Sjukdomen är en form av avvikelse i psykisk utveckling som är bestående hela livet. Syndromet tillhör gruppen autismspektrumstörning och räknas som en mildare form av autism. I syndromet ingår varierande symtom vilket gör att sjukdomen tar sig skiftande uttryck. Statistiskt sett drabbas ca 3 av 1000 personer varav ca 80% är män.

Varför vissa utvecklar Aspergers syndrom är okänt, och det kan finnas många olika orsaker. Man har dock hittat vissa genetiska kopplingar, så ärftlighet är en faktor. Hjärnskada i samband med eller före förlossning kan också vara en utlösande faktor. Läs mer om detta i avsnittet ”aspergers syndrom – orsaker”.

De första symtomen visar sig i varierande ålder. I extrema fall blir de uppenbara redan under spädbarnsåldern. Symtomen förknippade med Aspergers syndrom skiftar från fall till fall. Ibland kan de förväxlas med symtomen för exempelvis ADHD, autism eller Tourettes syndrom. Detta försvårar givetvis diagnostisering. Extra krångligt blir det då flera diagnoser, eller åtminstone delar av diagnoser, kan samexistera.

Framförallt är det svårt att diagnostisera i tidig ålder då många av symtomen är av social karaktär. Exempel på vanliga symtom är: problem med social interaktion (visar sig oftast i skolåldern), ett överdrivet formellt språk, svårigheter med normalt kroppsspråk, tendens att uppslukas av specifika intressen och ojämn begåvningskurva. Läs vidare om symtom vid aspergers syndrom.

Aspergers syndrom räknas som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrum. Då diagnosen ställs används diagnossystemet DSM IV. Till kriterierna hör normal eller hög intelligens, normal språklig förmåga men stora problem med social interaktion. För att kunna ställa diagnosen Aspergers syndrom måste symtomen uppträda tidigt i livet och att de leder till funktionsnedsättning i vardagen. Här förklarar vi mer om hur en diagnos om aspergers syndrom ställs.

Aspergers syndrom går inte att bota utan blir en del av den drabbades personlighet. Symtomen går att lindra genom olika former av funktionsträning. Exempelvis kan personen bli bättre på att kommunicera med andra och få bättre förståelse för sin omgivning. Huvudsakligen faller behandlingen för Aspergers syndrom under psykologiska och pedagogiska arbetsmetoder. Då diagnosen är allvarlig och får stora konsekvenser för den drabbade såväl som de anhöriga behövs stöd som en del av behandlingen. Via landstinget kan du komma i kontakt med ett Aspergercenter. Ett Aspergercenter fungerar som ett stöd- och kunskapscenter för drabbade familjer. Mer om olika behandlingar i avsnittet om aspergers syndrom och behandling.

Det mest framträdande med Aspergers syndrom hos vuxna är nedsatt förmåga att umgås med och kommunicera med andra. Tendensen att fastna i vissa intressen, rutinbundenheten och det fyrkantiga beteendet gör att den drabbade får svårt att hantera sociala situationer. Aspergers syndrom integreras i den diagnostiserades personlighet och symtomen är livslånga. Trots det utveckals personer med diagnoser precis som alla andra. De kan lära sig av sina erfarenheter och bli bättre på att kompensera för sina svårigheter. Många kan bli bättre på att hantera sin sjukdom och framstå som ”mer normala” med åldern. Sjukdomsbilden är dock inte konstant. Till Aspergers syndrom hör att symtomen förändras med tiden. Problem kan tillkomma, öka, avta eller försvinna. Läs vidare om aspergers syndrom hos vuxna.

Aspergers syndrom hos barn skiljer sig inte nämnvärt från Aspergers syndrom hos vuxna. Däremot påverkas ett barn annorlunda och har inte skaffat de verktyg som krävs för att hantera Aspergers syndrom. Barn får ofta stora sociala svårigheter och problem med skolgången p.g.a. sin sjukdom. De motoriska svårigheterna kan verka stigmatiserande då barnet ej kan delta i lek på ett normalt sätt. De kognitiva och sociala förmågorna gör att barnet beter sig annorlunda i klassrumet och kanske ”sticker ut”. Tecknen på Aspergers syndrom visar sig oftast under förskoletiden och blir allt tydligare ju äldre barnet blir. Detta hänger samma med att skolans krav på barnet ökar för varje årskurs. Det är oerhört viktigt att problemet uppmärksammas så skolan får möjlighet att agera så tidigt som möjligt. Läs vidare om aspergers syndrom hos barn.

För att fastställa diagnosen ”Aspergers syndrom” krävs en omfattande utredning. För att få diagnosen måste patienten uppfylla vissa kriterier. På internet kan du hitta olika test som erbjuder möjlighet att se om du uppfyller några kriterier. Misstänker du att du, eller någon, anhörig kan ha Aspergers syndrom kan ett test ge indikation. Här vill vi dock varna för att det finns oseriösa sidor på internet som man ej bör använda sig av. Innan du gör testet bör du därför kontrollera vem som står bakom sidan och varför. I avsnittet om ”aspergers syndrom – test” förklarar vi mer om dessa test och tar upp några exempel på vanliga frågor och hur de bedöms.